Kanske ska lära mig att gilla läget lite oftare...
Det var inte så hemskt när det kom till kritan. Att jobba alltså. Men jag hade ändå föredragit att vara hemma med barnen och M. Med heltidslön förstås ;-)
Det kanske är som buddhisterna, eller många buddhister menar. I korthet då att lidandet upphör när vi slutar sträva efter mer, bättre, lyckligare och så vidare? När vi bara sätter oss ner och gillar läget även fast det inte är det optimala?
Jag kände mig ärligt talat som en daggmask på en metkrok i går, en daggmask som frenetiskt kämpade för att ta sig lös. Klart att man lider då... Men i morse då, när V. till att börja med vaknade 10 minuter före väckarklockan, alltså 5.50 *gääääsp*, när jag bara pallrade mig upp... Tog på mig och barnen kläderna, fixade frukost, donade på och till och med hann med att dammsuga innan vi gick till dagis... Då led jag inte särskilt mycket alls... Vi hade en mycket trivsam morgon tillsammans. Jag och barnen.
Det är kanske det det handlar om? Det som är grejen? Att gilla läget...
Det kanske är som buddhisterna, eller många buddhister menar. I korthet då att lidandet upphör när vi slutar sträva efter mer, bättre, lyckligare och så vidare? När vi bara sätter oss ner och gillar läget även fast det inte är det optimala?
Jag kände mig ärligt talat som en daggmask på en metkrok i går, en daggmask som frenetiskt kämpade för att ta sig lös. Klart att man lider då... Men i morse då, när V. till att börja med vaknade 10 minuter före väckarklockan, alltså 5.50 *gääääsp*, när jag bara pallrade mig upp... Tog på mig och barnen kläderna, fixade frukost, donade på och till och med hann med att dammsuga innan vi gick till dagis... Då led jag inte särskilt mycket alls... Vi hade en mycket trivsam morgon tillsammans. Jag och barnen.
Det är kanske det det handlar om? Det som är grejen? Att gilla läget...
Kommentarer
Trackback
