Tänk på barnen!

Här är den då... Min insändare i sin tryckta form.

 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Jag hämtade barnen på dagis i fredags. Dottern hade ett långt, illrött märke tvärsöver halsen. Hon hade under lek knutit ett snöre runt halsen. 

Den för stunden närvarande personalen hade sett detta och var på väg för att ta hand om dottern, men hejdas av ett annat barn på väg att falla från en höjd. Då springer min dotter iväg och snöret stryper till. Hon kom undan med blotta förskräckelsen den här gången, men vad hade hänt om personalen hade varit upptagen med ett blöjbyte på toaletten?

Ingen skugga må falla på personalen! De har mitt fulla förtroende, mina barn är trygga med dem och de gör hela tiden sitt bästa utifrån de förutsättningar som gives. Det ska de ha en stor eloge för!

Skolledningarna, förvaltningsledningen och kommunledningen i Kiruna är ansvariga! Budgeten stramas åt med bl.a. större barngrupper som följd. Personalen som möter barnen larmar om att situationen måste förändras. Tar skolledningen överhuvudtaget strid för sina skolor och förskolor? Vaknar ni när socialen blir stående med oräkneliga barn och unga som skola och barnomsorg inte kunde ta hand om på grund av bristande resurser? Måste ett barn dö innan det händer något? Räknar ni med ett visst svinn? Vilka signaler får våra barn och unga genom att anslagen till barnomsorg och skola minskar, när det i nästa andetag pratas om visioner med ett ombyggt centrum? Vad spelar nya lokaler för roll i förlängningen om de som ska nyttja dessa är trasiga barn och unga som saknar drömmar, visioner och inte minst möjligheten att förverkliga dem? Detta för att de tidigt fått lära sig att det inte är någon idé att signalera sina behov därför att det inte finns resurser för att tillgodose dem i alla fall. Visst är det trevligt med ett ombyggt centrum, men är kassan konstant och jag måste välja mellan det och mer resurser till skolan/barnomsorg så väljer jag lätt det sistnämnda. 

Jag vill minnas Kiruna som en kommun där man satte människornas väl och ve i första rummet, inte som en kommun där politikerna signalerar att det viktiga är att de framstår som visionärer genom vansinnesprojekt som nya bostäder med alldeles för höga hyror. Det är inte ens förenligt med en god socialdemokratisk politik!

 

Kommentarer
Postat av: Carola

Nina! Du e ju bara bäst! De e såååå skönt att vi har dig, en som kan och vågar ryta ifrån! Massor med rosor till dig!

2006-01-31 @ 12:20:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0