All denna mat!
*suck*
Det är ju typiskt att knäet ska vara ont nu när jag verkligen hade behövt komma ut och röra på mig!
Det märks att det varit 40-årsfirande och långhelg med extra gotter här hemma (det är ju Pååååsk, då måste man ju handla lite extra godis och den där påskmusten)... +1,5 kg... Inge' kul... Känns lite onödigt att gå ner de där kilona för andra gången. Men det är ju så: Är huvvet dumt, får kroppen lida!
Ändå har vi varit förhållandevis återhållsamma med matinköpen, men det är väl det där godiset och läsken som gör sitt tillsammans med smörgåstårtan från kalasandet :P
Det är ju typiskt att knäet ska vara ont nu när jag verkligen hade behövt komma ut och röra på mig!
Det märks att det varit 40-årsfirande och långhelg med extra gotter här hemma (det är ju Pååååsk, då måste man ju handla lite extra godis och den där påskmusten)... +1,5 kg... Inge' kul... Känns lite onödigt att gå ner de där kilona för andra gången. Men det är ju så: Är huvvet dumt, får kroppen lida!
Ändå har vi varit förhållandevis återhållsamma med matinköpen, men det är väl det där godiset och läsken som gör sitt tillsammans med smörgåstårtan från kalasandet :P
Jag, en lättviktare...
eller snarare: Jag, snart en lättviktare... *s*
Ställde mig på vågen igen i går - är ju med i Aftonbladets viktklubb där den "officiella" vägdagen är måndag, men söndag har visat sig vara den dag då jag lättast kan få förutsättningarna att stämma från vecka till vecka - så söndag har fått lov att bli min officiella vägdag :-)
I alla fall, åter till poängen... Jag väger nu mindre 3 kg mindre än jag senast gjorde för åtta år sedan. Förmodligen är tidsperspektivet än längre, men det är den senaste vikten jag minns som var i klass med den nuvarande.
Det betyder också att jag gått ner 15,5 kg de senaste två åren... Inte helt fel... Jag känner mig nöjd, även fast jag "bara" är lite drygt halvvägs till målet. Men oavsett. Det känns nu som att det inte gör så mycket i vilken takt viktminskningen går, huvudsaken är att den går neråt. Det är ju himla positivt även i den bemärkelsen att det blir en stressfaktor mindre, vilket i sin tur bidrar med än mer livskvalitet.
Hejja mig! ;-)
Ställde mig på vågen igen i går - är ju med i Aftonbladets viktklubb där den "officiella" vägdagen är måndag, men söndag har visat sig vara den dag då jag lättast kan få förutsättningarna att stämma från vecka till vecka - så söndag har fått lov att bli min officiella vägdag :-)
I alla fall, åter till poängen... Jag väger nu mindre 3 kg mindre än jag senast gjorde för åtta år sedan. Förmodligen är tidsperspektivet än längre, men det är den senaste vikten jag minns som var i klass med den nuvarande.
Det betyder också att jag gått ner 15,5 kg de senaste två åren... Inte helt fel... Jag känner mig nöjd, även fast jag "bara" är lite drygt halvvägs till målet. Men oavsett. Det känns nu som att det inte gör så mycket i vilken takt viktminskningen går, huvudsaken är att den går neråt. Det är ju himla positivt även i den bemärkelsen att det blir en stressfaktor mindre, vilket i sin tur bidrar med än mer livskvalitet.
Hejja mig! ;-)
Håhåhååå...
Det tar sig :-)
Vågade ställa mig på vågen *vitsvits* i morse och den sa att jag nu gått ner 13 kg sedan jag började med mitt viktklubbande, 7 kg sedan jag återupptog det igen. Nu är det "bara" 3 kg kvar till mitt första delmål, det känns lite segt såhär i kalastider, men det går...
Jag har dessutom insett att det faktiskt är möjligt att bli beroende av träning och kanske framförallt löpning. Styretränandet är superskönt i sig att hålla på med, men så var jag ju också tvungen att testa löpbanden på motionsavdelningen... Jag promenerade en gång, resterande gånger har jag sprungit (!!!). Mitt personbästa ligger just nu på 7,6 km på 50 minuter. Ingen världsrekordtid direkt ;-) men mycket bra, tycker jag, för någon som a) är överviktig och b) bara har löptränat i lite drygt en månad...
Hejja mej! ;-)
Vågade ställa mig på vågen *vitsvits* i morse och den sa att jag nu gått ner 13 kg sedan jag började med mitt viktklubbande, 7 kg sedan jag återupptog det igen. Nu är det "bara" 3 kg kvar till mitt första delmål, det känns lite segt såhär i kalastider, men det går...
Jag har dessutom insett att det faktiskt är möjligt att bli beroende av träning och kanske framförallt löpning. Styretränandet är superskönt i sig att hålla på med, men så var jag ju också tvungen att testa löpbanden på motionsavdelningen... Jag promenerade en gång, resterande gånger har jag sprungit (!!!). Mitt personbästa ligger just nu på 7,6 km på 50 minuter. Ingen världsrekordtid direkt ;-) men mycket bra, tycker jag, för någon som a) är överviktig och b) bara har löptränat i lite drygt en månad...
Hejja mej! ;-)
Nöjd med mig själv!
Ja, jag började ju mitt nya liv här i slutet av juli men kom inte igång med det "på riktigt" förrän i mitten av augusti.
Nu har det i alla fall gett resultat verkar det som. Ibland är det verkligen tur att tiden går fort - som sådana här gånger - då blir väntan på resultatet inte lika tradigt.
Mitt mål är i alla fall -10 kg fram till jul (21/12). Nu har jag nått halvvägs och ligger därmed lite före tidsplanen. Har också krympt 7 cm i omkrets och det känns heller inte helt fel... Börjar känna mig som en riktig trekommanolla till vardags och en fyrakommanolla när jag är på bra humör :-) (Kanske ska tillägga att femkommanoll är det optimala, men perfekt ska jag försöka undvika att bli ;-))
Dessutom måste jag säga att jag varit lite skeptisk till det här med hur motion påverkar måendet i själen... Men jag måste säga att det stämmer! Motion = mer välbefinnande och energi. Så är det verkligen!
Nu är det däremot natt och sova som gäller!
Nu har det i alla fall gett resultat verkar det som. Ibland är det verkligen tur att tiden går fort - som sådana här gånger - då blir väntan på resultatet inte lika tradigt.
Mitt mål är i alla fall -10 kg fram till jul (21/12). Nu har jag nått halvvägs och ligger därmed lite före tidsplanen. Har också krympt 7 cm i omkrets och det känns heller inte helt fel... Börjar känna mig som en riktig trekommanolla till vardags och en fyrakommanolla när jag är på bra humör :-) (Kanske ska tillägga att femkommanoll är det optimala, men perfekt ska jag försöka undvika att bli ;-))
Dessutom måste jag säga att jag varit lite skeptisk till det här med hur motion påverkar måendet i själen... Men jag måste säga att det stämmer! Motion = mer välbefinnande och energi. Så är det verkligen!
Nu är det däremot natt och sova som gäller!
Ctrl-Alt-Del
Nu har jag gjort en omstart på mitt liv (igen).
I onsdags bestämde jag mig för att tänka mer på vad jag äter (igen) = snacks, godis och (om möjligt) glass bara en dag i veckan... Jag gick ju ner 11 kg med hjälp av Viktklubben förra året, men har gått upp tre av dessa under vintern. Det är dem och helst lite till som jag vill bli av med. Men jag är ju samtidigt en glassoman av mått, så att leva i glassavhållsamhet känns svårt, men det är ju lättare att kompensera en glass med motion än en glass, lite godis här och där samt alldeles för mycket och felaktig mat :-)
Lustigt nog känns det däremot lättare att ta nya tag nu på våren än att bibehålla de goda vanorna under vinterhalvåret. Tycker mig minnas att någon sa att vi människor också går i vinteride och att vi lättare lägger på oss vikt under vintern jämfört med sommaren. Å andra sidan kan jag nog tycka att det är ganska logiskt. Hur mycket hellre är man inte ute i varmare väder än i snöstorm och bitande kyla?
I dag ska jag ut och promenera med en god vän igen. Vi har måndagarna som promenaddag och utöver motionen måste jag ju säga att det är mycket, mycket trivsamt med lite trevlig sällskap också :-)
Tänkte nästan skriva in min startvikt också, men det låter jag nog bli ändå... Det skulle vara alldeles för genant :-) Nöjer mig med att konstatera att jag, de nya goda vanorna till trots, gått upp ett halvt kilo... Jag hoppas att det bara rör sig om lite pms-besvär och förhoppningsvis litelite mer muskelmassa ;-)
I onsdags bestämde jag mig för att tänka mer på vad jag äter (igen) = snacks, godis och (om möjligt) glass bara en dag i veckan... Jag gick ju ner 11 kg med hjälp av Viktklubben förra året, men har gått upp tre av dessa under vintern. Det är dem och helst lite till som jag vill bli av med. Men jag är ju samtidigt en glassoman av mått, så att leva i glassavhållsamhet känns svårt, men det är ju lättare att kompensera en glass med motion än en glass, lite godis här och där samt alldeles för mycket och felaktig mat :-)
Lustigt nog känns det däremot lättare att ta nya tag nu på våren än att bibehålla de goda vanorna under vinterhalvåret. Tycker mig minnas att någon sa att vi människor också går i vinteride och att vi lättare lägger på oss vikt under vintern jämfört med sommaren. Å andra sidan kan jag nog tycka att det är ganska logiskt. Hur mycket hellre är man inte ute i varmare väder än i snöstorm och bitande kyla?
I dag ska jag ut och promenera med en god vän igen. Vi har måndagarna som promenaddag och utöver motionen måste jag ju säga att det är mycket, mycket trivsamt med lite trevlig sällskap också :-)
Tänkte nästan skriva in min startvikt också, men det låter jag nog bli ändå... Det skulle vara alldeles för genant :-) Nöjer mig med att konstatera att jag, de nya goda vanorna till trots, gått upp ett halvt kilo... Jag hoppas att det bara rör sig om lite pms-besvär och förhoppningsvis litelite mer muskelmassa ;-)
