I dag är en dag...
I vanliga fall är det rätt enkelt att ta elevernas frispel, utspel, överspel etc etc med jämnmod och ett leende. Men i dag är jag så överjä***** less!!!
Det hänger förstås delvis ihop med att jag i bästa fall får besked om var jag hamnar till hösten någonstans i slutet av maj, men ändå. Snackiga, ofokuserade, slöa... Kombinerat med min trötthet för dagen, trots att jag sovit rätt bra under natten, blir det inte bra. Jag tappar tålamodet väldigt lätt.
Sedan nalkas också betygssättningen. Slutbetyg. Det är rätt mycket att gå igenom innan jag känner att jag lagt ett rättvist slutbetyg. För det är viktigt att det blir så.
Massor av tid att ta ut i ledighet, för om det blir skolbyte till hösten så vill jag ha kompbanken "nollad". Men när? K/A-dagarna behövs för rättning och kompetensutveckling, för att inte säga rensning bland alla papper som samlas på under ett läsår.
Ingen arbetsro finns det heller att få. 16 st kollegor delar på ett arbetsrum med en 3/4-vägg emellan. Miljarder (som det känns) med elever med lika många ärenden som ska komma och dryfta dem. En ljudisolerad bunker känns tämligen lockande att ha som arbetsplats just nu.
Jagvillintejagvillintejagvillinte nå' mer!
Jag vill ha semester! Betald semester. Resten av mitt liv. Vara ekonomiskt oberoende och göra sånt som är kul och stimulerande!
Nu drar jag...
Får jag följa med....??
Arbetsron kan ibland vara långt borta. Jag hade fritids i mitt klassrum på eftermiddagarna och där skulle jag sitta och rätta. "Sommartider hej, hej" vrålade(kändes det som)ut ur stereon .
Vi hade två arbetsplatser, utöver de som fanns i våra klassrum, till skolans alla 25 lärare. Så det var bara att bita ihop och jobba i skvalet.
Det är inte alltid lätt att vara på topp när man har det så. Jag undrar om höjdarna på kommunkontoret hade stått ut? Skulle vara kul att föreslå ett byte en eftermiddag. :-)
Carola: När åker vi? ;-)))
IT-mamman: Jag har också lekt med tanken att byta plats med kommunhöjdarna. Haken är väl att ingen ens skulle vilja testa att byta - undrar varför? ;-) Låter annars som att ni hade _väldigt_ få arbetsplatser... Shit, alltså! Hur pallade ni???
Jag kom ny och undrade: "Ska det va så här?" Alla som hade jobbat där i 18 år, tittade på mig och fattade inte vad jag menade: "Så har vi alltid haft det."
Men nu byter jag skola. Och får ett klassrum utan fritids. Och ett arbetsrum med fyra plateser till sex - sju lärare. Inte dåligt!
IT-mamman: Snacka om att jag får perspektiv på tillvaron! I det överbefolkade arbetsrummet har vi alla åtminstone en egen arbetsplats och ingen skulle ens komma på tanken att dela skrivbord med någon annan. Men det är ju så, uttrycket "så har vi alltid haft det" tycks förhindra utvecklingen i många avseenden. Lönemässigt också - vi genomförde en aktion i stadshuset i protest mot arbetsgivarens låga lönebud (2% i snitt). ca 100-150 lärare kom och det jobar garanterat 5 gånger så många här. Men det "var ingen idé", aktioner hade aldrig gett resultat förut...
