Ett nytt försök...
...en av världens vackraste låtar, tycker jag. Det verkar som att det funkade... *hurra*
Det lyckades! Grattis! Och låten är ju väldans fin.
Ja, tänk att man kan bli så glad över en så liten grej :)
För första gången har jag börjat storgråta när jag läst en blogg. Låten som jag inte hört på några år sög fram all sorg jag stängt in senaste åren och jag har nu gråtit i en timme sen jag tryckte på play. Vet inte vad som triggade mig men det var väl nostalgin och att den är SÅ vacker och deras milda version och alla gamla sorger vällde plötsligt upp. Det var en skön urladdning. Jag måste tacka dig!!! Nu är jag helt slut på ett skönt sätt. Var tvungen att låsa in mig på toa när det var som värst för att inte skrämma barnen. Men de är van vid mina attacker så det är inte så farligt. Tänk vad en låt kan ställa till med!!!
Ja, tänk vad en låt kan ha för effekt på oss. Jag satt också och grät när jag lyssnade på den. Inte i en timme, kanske. Men jag grät. Skönt i alla fall att du fick en välbehövlig urladdning. Kram! Förresten... Jag drömde om dig häromnatten. Eller du var med i min, för övrigt helt urflippade, dröm. Måste blogga om den senare ikväll när de sista lediga timmarna av min sommarledighet är fullstädnigt utsugna...
