Pippi

Ungefär 19.30 i går kväll slog det mig att det hade varit grymt skönt att åka och fiska. Det var svalt, det blåste och vädret var klart underbart. Min allra käraste svägerska följde också med, trots kort varsel - det var jättetrevligt! Det var länge sedan jag skrattade så gott och så mycket :) Enda smolket i glädjebägaren var väl att allra käraste svägerskan med mördarhundarna inte hakade på. Men det får bli nästa gång... :)

I alla fall så lyste fiskelyckan med sin frånvaro (Eller i och för sig... Jag fick ju en snigel och mig själv på kroken... Räknas det?), men det spelade mindre roll. Det var som bomull för själen att stå där och titta på den förföriskt vackra naturen. Fattar ni att det bara behövs 15 minuters biltur innan man når detta fantastiska fiskevatten?! Det kallar jag nära till naturen :) Friden var i alla fall total om man bortser ifrån en miljon mygg som var på jakt efter mat. Porlande vatten, trädens sus, en stilla bris, svalkan, den fantastiska himlen och ett litet plopp då och då följt av ljudet av ett lågmält vevande.

Livskvalitet!


Tog detta foto med mobiltelefonen. Tror att bilden får lov att tala för sig själv...