Pippi

Ojojoj... Denna vecka - ett liv... Bloggämnen har det bara drällt av, men orken och tiden att skriva har helt saknats. Kör således en mycket nedbantad version här och nu.

Jobbet:
Verkar mycket lovande. Var ute på en teambuilding/höghöjdsbana i torsdags. Själv är jag för feg när det gäller höga höjder, så jag nöjde mig med att teambuilda med ett antal andra nya kollegor. Bra sätt att lära känna andra på. Har börjat få lite koll på de närmaste kollegorna och fascineras av hur sant det är att herre och hund i så mycket kan likna varandra :)

I morgon kommer i alla fall eleverna. Ska bli spännande att träffa dem. Lite pirrigt är det ju förstås också, men lugnare än det hittills varit.

Dagis:
Barnen har fått en ny fröken på sin avdelning. Dotterns första kommentar var att hon såg ut som Mulan! (Vilket för övrigt är bra i detta hushåll eftersom Mulan är en idol för ungarna). Efter den första dagen hade sonen redan bjudit henne på sitt kalas och dottern kramade om henne innan hemgång. Hon måste med andra ord vara helt okej i deras ögon. Bra! Blir själv också positivt överraskad eftersom hon har så mycket att berätta om hur barnen haft det under dagen. Oftast har vi fått svaret "Bra" eller "Det har inte varit något" på frågan om hur barnen haft det under dagen. Har liksom inte lyckats lura ur fröknarna så mycket mer så ofta. Men nu får jag veta hur de ätit, sovit, om de varit ute och lite om vad som hänt. Sånt tycker i alla fall jag om.

Barnen:
Lillebror fyllde ju då år i torsdags. Det var barnkalas för 11 ungar och de flesta föräldrar stannade kvar (tycker jag också är kul) på lite fika, de också. Men herreGUD vilket liv! Ungarna röjde järnet och roade sig kungligt. Det var jättekul att sitta och prata lite med alla föräldrar. Men oj, så trött man är efteråt. Finns inte en motsvarighet till det. Lillebror var överlycklig efteråt, han var allra mest nöjd över att så många kompisar hade varit här.

I går kom släkten på besök. Lite mer sansat, men mycket trevligt då också. Vi gav också "storpresenten", dvs cykeln till V. igår. Vad glad han blev. Det allra bästa tycktes vara att cykeln var STOR (dvs att den inte var en trehjuling) och att den var likadan som storsyrrans. Han firade med att cykla omkring i vardagsrummet till att börja med, men jag skulle tro att det blir mer cykling ute senare.

Idag:
...har maken varit ute med sin far och hjälpt till med att fixa lite vinter i stugan. Lite trist kan jag tycka (av rent egoistiska skäl), men det är skönt att kunna sakna varandra också. Helst hade jag varit hemma och plockat i tvättstugan så att den är redo för garderoberna som kommer nästa vecka, men nu blev det inte så. Åkte istället till mina föräldrars stuga och tog det lugnt där. Barnen har tjatat om att de vill dit hur länge som helst, så de var genast med på idén. Lillebror ville dit och leka sjörövare (morfar har byggt ett sjörövarskepp på gården) och Storasyster ville dit och grilla på pinne :) Själv somnade jag en stund i gungstolen när jag satt och kollade på friidrotten - vilsamt värre!

Nu ropar dottern från toaletten. Bäst att jag går... :)