Pippi

Ibland är ens drömmar verkligen urflippade. Häromåret drömde jag att en kollega höll på att ge mig hårextensions. Det var inte vilken hårförlängning som helst heller. De var orange! Tänk er dreadlocks i orange på en lite småtråkig fröken *s*

Förra natten var jag och maken på lägenhetsvisning. Huset lägenheten fanns i var ett av alla de 1 1/2-planshus som byggdes här i stan i skiftet mellan 70- och 80-talet. 

Boytan på bottenvåningen var densamma som i huset som vi bor i nu, men när man klev in i lägenheten så verkade boytan minst dubbelt så stor. Dessutom fanns ytterligare två våningar. På bottenvåningen fanns ett jättemysigt kök, vardagsrum och ett lyxigt badrum. Andra våningen var lika stor till ytan som den första, här fanns barnens sovrum och ett arbetsrum samt ett allrum  Men så hade man också byggt ett loft som var dubbelt så stort till ytan som de två förra våningarna. På ena sidan av det gigantiska loftet vars golv var kuperat och klätt med gummimatta (!) fanns en jättestor säng. Föräldrasovrummet alltså. På andra sidan loftet fanns en konstgjord backe som var klädd med halkiga remsor påminnande om liggunderlag. Nedanför dessa remsor fanns ett hopp. Hela installationen var alltså en pulkbacke inomhus. Jag provade att åka i backen och det var jättekul... I övrigt vcar det gigantiska loftet tomt. Så gick jag ner till mellanvåningen igen och där stod Persilja med en barnvagn bredvid sig. I barnvagnen (som hon rörde fram och tillbaka) fanns växter. Plantor som hon skulle ha till sin trädgård. Persilja var i alla fall en mycket trevlig kvinna och jag förundrades över hennes engagemang och fantastiska handlag med växterna.

Där någonstans vaknade jag. Fascinerad över min dröm. Fascinerad över hur en lägenhet i ett 1 1/2-planshus med en bottenyta på ca 90 kvm kunde rymma så mycket bostad...

Antar att man lätt skulle kunna dra någon parallell till Freud, jaget, överjaget och detet om man vill och att huset ska symbolisera mig. Eller så finns det säkert någon annan teori som skulle kunna tillämpas där jag kommer att klassas som ett nutcase... *s* Tur att jag lagt bort mina två drömtydningsböcker för läääänge sedan.

I morgon börjar jag för övrigt att jobba igen. Kul på sitt vis, men samtidigt lite vemodigt. Försöker i alla fall att se det som att det är en ny skola, ny termin, ny start. Ska i alla fall ta ett snack med chefen om att gå ner i tid. Det finns ett annat deltidsvik. ute nu och det borde ju gå att kombinera dessa två... Fler tjänstgöringsprocent = lättare att hitta någon till tjänsten, tänker jag. Håll tummarna!

Ute har hösten också gjort definitiv entré. Löven är gula eller gulaktiga på de flesta träd och jag antar att naturen är på väg att bädda ner sig inför vintern. Det vackra med hösten, även fast den så småningom blir grå, är ju att man ser marken och alla vackra stammar så mycket tydligare. Dessutom så blir det så skönt att kura ner sig i soffan med en kopp te, tänd mysbelysning och en bra tidning. Jag gillar hösten, även fast jag blev lite överrumplad av den i år.