Pippi

Läste en artikel på SvD och jag måste ju säga att jag blev mörkrädd.

I Tyskland hävdas det nu att var tredje barn i förskolan är psykiskt stört just på grund av sin vistelse där. Debatten bottnar i att man vill utöka antalet platser i förskolan, men detta ifrågasätts av manliga (såklart!) företagsledare och den katolska kyrkan (surprise!).

Jag har hur mycket tankar som helst som snurrar i skallen om detta just nu, men jag förmår mig inte att få ner dem på pränt. Jag är bara mållös! Stum! Häpen!

Hur är det möjligt att den här debatten ens pågår på 2000-talet?

Shit!

Har inte kunnat släppa min miljöångest... Därför presenterar jag nu en ny kategori för inläggen :-)

*ninnaninnaninannaninanananina*

Miljötipset!

Dagens/veckans/månadens (beroende på hur mycket tid och ork det finns, då) miljötips är:
Gör om din gamla toalettstol till en snålspolande variant, endast till kostnaden av en eller två petflaskor!

Fyll en eller två petflaskor med vatten, skruva igen korken ordentligt. Lägg ner flaskorna i vattenreservoaren på toalettstolen och vips har du gjort om din gamla vattenslukande toastol till en mer snålspolande variant.

Bra va?!

Har för jag-vet-inte-vilken gång i ordningen fått sitta och radera kommentarer som gör reklam för diverse obscena sajter, så nu har jag bestämt att alla kommentarer får lov att godkännas av mig innan de publiceras här på bloggen.

Jag hoppas däremot att alla ni som faktiskt har rent mjöl i påsen fortsätter att lämna spår efter er och att ni som inte gjort det förut, men brukar vara här och läsa ska börja göra det :-)

Peace, love and understanding!

/N. från alvedon- och feberdimmans värld ;-)

Det är lustigt hur en del ord ska vara så jämrans svårstavade. Hur man än vrider på det så ser det ju rätt ut... Inget är solklart fel eller solklart rätt, liksom... Eller om det var det där glaset vin till middagen som ställde till det ;-)
Kommitté
Komitté
Kommité
Komité - ja, det var väl det här som var undantaget då i fråga om att inget såg solklart rätt eller fel ut...

Små bryderier i vardagen... *s*

För övrigt vill jag bara ha det sagt att The Ark var bäst igårdagens melodifestival. Tyckte också att Marie Lindgrens låt var bra, även fast hennes röst inte riktigt höll/räckte till (det hörde till och med jag ;-))... Men kan man bortse från hennes röst så funkar det bra om än inte i den "stora" Schlagerfestivalen.

Fy vad svårt det var att skriva idag, orden bara snubblar omkring och vill inte alls hamna där de ska... Bäst jag slutar :-)

Lillebror i början av 2005


Storasyster sommaren 2003

Det är lite lustigt egentligen hur saker och ting förändras... Innan jag fick barn var det hundarna och hemsidor som gällde. Nu hänger ju hundarna fortfarande med, men vad hemsidor beträffar... Tja... jag har inte ens installerat något hemsidesprogram på datorn, än mindre något grafikprogram som funkar.

Jag satt precis och kände att jag hade lust att peta till bloggen lite. Med lite andra färger, en annan bild och sådär, men blev ganska snart varse att det inte riktigt fanns förutsättningar för det.

Nu ska det däremot moffas lite godis i soffan. Det är ju marknad här istan nu och då måste man ju köpa godis :-) Dessutom kom ju det nya numret av Vi Föräldrar i dag, så läsning finns det plus att jag bara måste se Erin Brockovich på SVT1 i dag. Har också lånat hem Vingar av glas och Livet är underbart... Det ser ut att bli en riktig filmhelg!

Dottern har börjat på barngympa och tycker att det är hur kul som helst. Jag trodde aldrig att hon skulle våga studsa, klättra, balansera och jagvetintevad på det sätt hon faktiskt gör... Tur att hon inte verkar bli lika harig som sin mor...

Makens öde, däremot, är bestämt...


Man måste bara älska Berglin... :-)

eller snarare: Jag, snart en lättviktare... *s*

Ställde mig på vågen igen i går - är ju med i Aftonbladets viktklubb där den "officiella" vägdagen är måndag, men söndag har visat sig vara den dag då jag lättast kan få förutsättningarna att stämma från vecka till vecka - så söndag har fått lov att bli min officiella vägdag :-)

I alla fall, åter till poängen... Jag väger nu mindre 3 kg mindre än jag senast gjorde för åtta år sedan. Förmodligen är tidsperspektivet än längre, men det är den senaste vikten jag minns som var i klass med den nuvarande.

Det betyder också att jag gått ner 15,5 kg de senaste två åren... Inte helt fel... Jag känner mig nöjd, även fast jag "bara" är lite drygt halvvägs till målet. Men oavsett. Det känns nu som att det inte gör så mycket i vilken takt viktminskningen går, huvudsaken är att den går neråt. Det är ju himla positivt även i den bemärkelsen att det blir en stressfaktor mindre, vilket i sin tur bidrar med än mer livskvalitet.

Hejja mig! ;-)

Förresten... Jag har fått en grym miljöångest! Jobbar med "The Planet" just nu med mina klasser och har sett bioversionen av serien fyra gånger. Jag fattar inte hur inskränkta vi människor kan vara. Än mindre hur vi kan lassa över problemen till våra barn.

Hur det än är så är det en mycket bra dokumentär och även fast den inledningsvis målar upp ett skräckscenario, så är slutet hoppfullt.

Det är dags att agera nu. Vi har bara 40 år på oss...

http://svt.se/planeten

DN:s miljösidor (som dessutom har konkreta tips för vad vi enskilda människor kan göra).

Aftonbladet Klimathotet

Konsumentverket hjälper dig att hitta de bästa energikällorna.

FN:s miljösida

NU kommer äntligen facit till utmaningen :-) Det heter ju trots allt bättre sent än aldrig ;-) Är hemma med barnen i dag och stjäl mig lite tid framför datorn under tiden som barnen skrotar på i lekrummet. Lillebror fick i måndags diagnosen luftrörskatarr och det låter verkligen eländigt när han hostar. Nu får han i alla fall Ventoline tre gånger/dag och det underlättar tveklöst en hel del för honom.

Har varit på väg att skriva i bloggen ett flertal gånger de senaste två veckorna, men jag antar att orsaken till att nya inlägg uteblivit kan stavas l-a-t-h-e-t. Det har helt enkelt funnits roligare (eller för den delen nödvändigare) saker att göra.

Men nu...
1. Jag har spelat en omotiverad älghund i stans nyårsrevy.
Sant! Jag spelade också en patient med vatten i knäna som istället fick en bypassoperation.

2. Jag stressade sönder mig under mitt första yrkesverksamma år som lärare.
Sant. Tyvärr. Men i dag hade jag nog ändå inte velat vara utan den erfarenheten hur konstigt det än må låta.

3. Jag har dansat både folkdans och balett innan tonåren.
Sant! Dans är roligt! Jag och maken gick också ett par buggkurser innan barnen kom.

4. Jag har aldrig ens testat att snusa.
Sant... Har hört alltför många skräckhistorier om hur illa folk har mått när de testat att snusa första gången och det har räckt för att avskräcka mig.
Men en Choice kan vara god då och då :-)

5. Jag saknar både intresse och förmåga för diverse pyssel.
Ja, det var ju det här som var falskt då... Fast det var uppenbarligen för enkelt för er. Det är bara att inse - jag klarar inte av att ljuga, än mindre att ha ett pokerface... :-)

Nu däremot tänker jag ta tag i mitt liv igen och göra en insats för världsfreden, tror jag. Mitt skrivbord ser ut som ett bombnedslag och det är inte särskilt trevligt att sätta sig vid det. Ska försöka röja lite...